| Abstract | Det är viktigt att komma ihåg att språk förändras jämtöver tiden av olika orsaker. Samhället ändras under påverkan av nya tankesätt, nya vanor, nya behov, nya vetenskaper och nya fenomen, nationer inträffar förändringar på politiska, sociala och kulturella planer och alla dessa omständigheterär orsaker tillspråkets förändring. Språket kan utvecklas och förändras snabbt eller långsamt, och det förändras snabbast när det är i nära kontakt med ett annat språk. Vilket språk ska påverka det andra och i vilken grad är beroende på vilket språk är mer dominerande vid den tiden. Även om förändringar händer oftast inom ordförrådet, kan de hända på alla nivåer av ett språksystem, beroende på hur länge kontakten mellan de tvåspråken varar och hur intensiv den är. Franskan är bland de viktigaste språken som påverkade svenska, vid sidan av tyskan och senare engelskan. Frankrike har genom historien visat sig vara en stor makt som påverkat hela Europa, inklusive Sverige, på politiska och kulturella plan. Med upphävandet av det nantesiska ediktet under 1600-talet, flydde ett stort antal personer från Frankrike till, bland annat, Sverige och på grund av detta började inflytandet av franskan över svenskan växa och antalet franska lånord i svenskan öka. Under 1700-och 1800-talet blev franskt inflytande den starkaste med Frankrike som synonym för,vad gälde kultur, det mest betydelsefulla landsom också hade stor politisk och militär makt. Lånord som kom in i svenskan hänförs till många områden av livet, från politiska och militärtermer, teater-, konst-och litteraturtermer tillord som betecknar kläder, mat och släktskap. Redan på 1900-talet minskade Frankrikes och franskans påverkan medan engelska lånord ökade så småningom tills de blivit de dominanta lånorden i svenskan under den senaste perioden. Några av franska lånord som kom in i svenskan efter andra världskriget har inga formförändringar och en möjlig anledning till detta är att det handlar om lånord som fortfarande är nya i svenskan så att de inte haft tillräckligt med tid för att anpassa sig till det svenska språket och att det ät inte alls säkert att de skulle fortsätta att vara i svenska språket. |
| Abstract (english) | Loan words are words or phrases borrowed and adapted from a foreign language. Borrowing words from one language to another is due to language contacts between different languages that can be either short-term or long-term. The reasons why a language takes over loan words from another language may be, among others, that the language does not have its own word for a phenomenon or because it needs a narrower or broader meaning of a word. The process of borrowing words may be direct, i.e. the word comes from the donor language directly to the recipient language, or it may be indirect, i.e. there is a mediating language between the giving and the receiving language.
French loan words, also known as gallicisms, started entering Swedish as early as the 16th century, although in a small number. In the mid-17th century the influence of France and the French language started to increase and consequently the number of gallicisms in Swedish increased. The 18th and the first half of the 19th centuries mark the period of the greatest influence of French on Swedish, at a time when France held great political and military power in Europe, and the French culture was a model for other developed European cultures. As early as in the end of the 19th century, a decrease in the influence of the French language on Swedish began. It lasted during the entire 20th century and it included a decrease in the number of gallicisms in Swedish. This number has continued to decline in the 21st century, in parallel to the growing dominance of English, which has become the principal provider of loan words in the Swedish language.
The aim of this final paper is to present the influence of the French language on Swedish and to show the development of the word borrowing process from French to Swedish over the centuries. In the beginning of the paper possible causes for borrowing words from one language to another are listed, followed by a description of different types of loan words. After that, a chronological overview of the introduction of galicisms into the Swedish language and the socio-historical context in which it happened are presented. The paper ends with a brief dicussion of galicisms in Swedish in the 20th and beginning of the 21st century. |
