Det här arbetet sysslar med kontrastiv analys av svenska och kroatiska performativa verb. Jag har inte gjort någon detaljerad analys av syntaktiska egenskaper hos alla ekvivalenter i korpusen, utan bara hos de vanligaste och prototypiska ekvivalenterna. När det gäller andra ekvivalenter, har jag fastställt vilka semantiska roller de kan ha och presenterat det i s.k. “slutliga tabeller”. Jag bestämde mig att analysera performativa verb eftersom det inte finns många arbeten som behandlar deras syntax och semantik. Med hjälp av min analysmodell baserad på resurserna Framenet och Crovallex, har jag fastställt att olika svenska performativa verb och deras respektive motsvarigheter ibland har samma och ibland olika slags utfyllnader med tanke på - semantiska roller. Ett verb i svenskan kan ha många ekvivalenter i kroatiskan, t. ex. verbet ‘be’ kan ha tolv verbala ekvivalenter i kroatiska delen av min korpus och alla har betydelse “att få någon att göra något”. Jag började min analys med verbet ‘påstå’ vilket, liksom dess mest typiska kroatiska ekvivalent ‘tvrditi’ påverkar lyssnaren att tro på utsagans sanning. Tabellerna 2 och 3 visar att dessa två verb delar ut samma semantiska roller. Utöver Talaren, är rollen Meddelandet viktigast och den kan realiseras på två grundläggande sätt i svenska, med ‘att’-sats och infinitivfras, medan den som ‘da’-eller ‘kako’-sats realiseras i kroatiskan. Mina exempel visar att det i svenskan finns det inte rollen Adressat, medan den kan uppträda i kroatiskan. Verbet ‘påstå’ kan få semantiska rollen Medium, om subjektet är en text och inte människa. Då är dess ekvivalent enligt korpusen verbet ‘pisati’. Ett exempel från korpusen visar att Talaren kan säga något osannt om sig själv och i detta fall måste hans utsagan undersökas på nytt. Då har konstruktionen ‘påstå sig’ översatts som ‘pretvarati se’. Verbet ‘påstå’, utom framförandet av en sann utsaga, kan betyda att framföra bara några fakta. Därför är dess ekvivalenter verben ‘reći’, ‘kazati’, ‘govoriti’, ‘pripovijedati’ (tabell 4.). Resultaten har också visat att den verbala konstruktionen i svenska kan översättas som en annan slags konstruktion i kroatiskan. Det kan vara till nytta när man lär sig eller undervisar om performativa verb eftersom korpusen visar att den verbala konstruktionen i svenskan kan motsvara en annan typ av konstruktionen i kroatiskan. T.ex. verbet ‘påstå’ i perfekt particip kan översättas som adjektiv ‘navodni’ och när det förekommer i reflexiv eller passiv form, kan det översättas som adverb ‘navodno’. Nästa verbet som jag har analyserat är verbet ‘lova’ och dess vanligaste ekvivalent ‘obećati’. De andra ekvivalenterna visas i tabellen 5. och alla har betydelsekomponenten “att övertyga någon i utsagans innehåll”. Verben ‘lova’ och ‘obećati’ skiljer sig från verbet ‘påstå’ och dess ekvivalenter, eftersom de har Adressat som en av de mest typiska semantiska rollerna, eftersom Talaren tilltalar Åhöraren och förbinder sig till honom att utföra någon handling. Hos ‘lova’ och ‘obećati’ finns också rollen Medium eftersom istället för Talaren, ett skriftilgt medium genom vilket ett löfte överförs kan vara i fokus. De andra verbala ekvivalenter som har komponenten av övertygandet står i tabell 5 och deras semantiska roller i tabell 8. Det tredje verbet som jag har analyserat är ‘be’ och dess ekvivalenter ‘zamoliti’ och ‘moliti’. ‘Zamoliti’ skiljer sig från ‘moliti’ på grund av Talarens förväntan att Adressaten ska utföra handlingen på något sätt, Hos ‘moliti’ försvagas förväntan. Adressaten är en av de mest typiska roller hos ‘be’ resp. ‘moliti’ och ‘zamoliti’. Verben ‘be’ och ‘lova’ har liknande struktur, eftersom båda kräver Adressaten. Utöver Adressat och Meddelande, förekommer det även rollen Ämne, p.g.a. vilket ‘be’ och ‘zamoliti’ skiljer sig från t.ex. ‘lova’ och ‘obećati’ eftersom de ofta kräver utfyllnaden i form av prepositionsfras med rollen Ämne. Hos ‘be’ och dess ekvivalenter innebär Meddelandet en situation som innehåller begäran, medan Ämnet innebär en entitet som man behöver, som konsumeras eller styrs på något sätt. Det är intressant att ett exempel från korpusen visar att ‘zamoliti’ kan betyda ‘att uttala en bön’, fastän det inte är dess typiska betydelse. När verbet ‘moliti’ är ekvivalent till verbet be, har de några semantiska roller som förbinds med betydelse ‘att uttala en bön’. Dessa är förutom Adressat, är Benefaktiv och Co-deltagare. Uppgifter från korpusen har visat att även andra verb kan vara ekvivalenter till verbet ‘be’, t.ex. ‘tražiti’, ‘pitati’ och ‘reći’ (tabell 9). Dessa verbs semantiska roller visas i tabellen 14. Uppgifter från korpusen har också visat att verbet ‘be’ kan förekomma som en del av fraserna ‘be om råd’, ‘be om förlåtelse’ och ‘be om ursäkt’. I 22 fall har fraser med verbet ‘be’ översatts med olika kroatiska fraser, respektive performativa uttryck. Jag har delat upp dessa fraser i 7 kategorier. Med den första kategorin uttrycker man önskan och konstruktionen med verbet ‘be’ är översatt som konstruktionen med modalverb ‘htjeti’ eller ‘željeti’. Den andra kategorin innebär begäran och verbet ‘be’ har översatts med olika kroatiska imperativkonstruktioner i kroatiskan, med vilka Talaren tilltalar Adressaten på ett direkt sätt och kräver att Adressaten utför någon handling. Den tredje kategorin visar sig vara ett uttryck för ett behov. Konstruktionen med verbet ‘be’ och prepositionsfras har översatts som verb ‘tražiti’, ‘osigurati’, ‘trebati’ med utfyllnaden i ackusativ. Den fjärde kategorin innebär situation när Talaren uppmuntrar Adressaten att göra något, han motiverar Adressaten att utföra någon handling. Verbet ‘be’ med utfyllnaden i form av infinitivfras har översatts som verbet ‘pozvati’. Den femte kategorin innebär tjänsten. Jag har hittat exempel där fraser med verbet ‘be’ har översatts som ‘kupiti’ och ‘otići liječniku’. Den sjätte kategorin gäller erbjudandet, verbet ‘be’ förekommer med Adressaten och infinitivfras och har översatts som ‘ponuditi’. Sista kategorin gäller verbet ‘be’ när det förekommer som en del av svordomen. Nästa verbet som jag har analyserat är ‘döma’. Det har har speciella semantiska roller som förbinds med situationen då man avkunnar en dom eller när man kritiserar någon eller uttrycker sin åsikt om något. Verbet ‘döma’ skiljer sig från verben som ‘påstå’, ‘lova’ och ‘be’ eftersom det kräver utfyllnader i form av olika prepositionsfraser. De semantiska rollerna som Dom, Brott, Rättsfall och Grunder realiseras i form av prepositionsfraser vid det svenska verbet, vilka motsvaras av prepositionsfraser med verben ‘osuditi’ och ‘suditi’. Som exempel i korpusen visar, betyder ‘suditi’ oftast “att utvärdera eller uttrycka sin åsikt”, medan verbet ‘osuditi’ förbinds med situation under rättegången, när man avkunnar en dom. Sista verbet i min analys var verbet ‘klaga’. Verbet ‘klaga’ och dess ekvivalenter ‘žaliti se’ och ‘tužiti se’ har också speciella semantiska roller, bland annat Klagomål och Ämne. Klagomål innebär en ogynnsam situation som förorsakar klagan, ett uttryck av missnöje, medan Ämne är en entitet på grund av vilken man uttrycker sitt missnöje. Klagomål uttrycks med en sats inledd av preposition och det motsvaras av en sats i kroatiskan. Adressaten är den mest sällsynta rollen hos verbet ‘klaga’. Det finns bara få satser som innehåller Adressaten, vilken uttrycks i form av prepositionsfras. Ekvivalenter till verbet ‘klaga’ kan vara många andra verb som bara betyder att uttrycka missnöje eller har ett element av ljudutsläpp på grund av smärta eller sorg. (‘gunđati’, ‘zavapiti’, ‘kukati’, ‘prostenjati’, ‘jadikovati’, ‘buniti se’, ‘uzdahnuti’ i ‘uzdisati’).